Vad är CSRD?

CSRD är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering och står för Corporate Sustainability Reporting Directive. Det ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. Direktivet kommer att gälla ett stort antal företag (stora, medelstora och små) som är verksamma på EU:s marknad. Det innebär inte bara att fler företag berörs, även kraven på vad hållbarhetsredovisningen ska innehålla är tydligare specificerade än tidigare. Direktivet som sådant hänger ihop med EU:s gröna giv, vilket innebär att det syftar till att bidra till en hållbar omställning och uppnåelsen av Paris-avtalet.

Här är några av de största förändringarna i rapporteringskraven:

• Förtydligande om så kallat dubbel väsentlighetsperspektiv
• Rapportering ska ske enligt en gemensam EU-standarder: ESRS (se längre ner) som är uppbyggd kring EU taxonomin och andra rapporteringsramverk som GRI, TCFD och GHG-protokollet (som sorterar och definierar utsläpp i olika kategorier)
• Krav på rapportering av klimatpåverkan
• Rapporten ska granskas av tredje part
• Rapporten ska vara en del av förvaltningsberättelsen, och inte en separat rapport
• All data ska göras tillgängligt i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (XHTML)

Varför införs CSRD?

En lag som gäller hållbarhetsrapportering är egentligen inget nytt. Det har funnits en sådan sedan 2017, men den har kritiserats för att vara för vag och otydlig. Därför har EU-kommissionen tagit fram en tydligare och striktare lagstiftning. Målet är att öka transparensen och jämförbarheten av hållbarhetsinformation och på så vis bidra till en mer hållbar och ansvarsfull affärspraxis.

Syftet med CSRD är att underlätta för företag att rapportera relevanta och väsentliga hållbarhetsdata, vilket i sin tur ger investerare och intressenter bättre insyn i företagens hållbarhetsprestationer och risker.

Vilka bolag omfattas av lagkravet? Direkt eller indirekt?

CSRD kommer att införas stegvis med start räkenskapsåret 2024. Först ut att beröras av direktivet är stora, börsnoterade bolag med över 500 anställda. Från och med räkenskapsåret 2025 omfattas även de företag som sedan tidigare omfattas av lagen om hållbarhetsredovisning. Det är företag som uppfyller två av tre kriterier under de två senaste räkenskapsåren:

• Fler än 250 anställda
• En nettoomsättning på minst 350 miljoner kronor
• Tillgångar (balansomslutning) på minst 175 miljoner kronor

Informationen ska då finnas med i den rapport som släpps under året 2026. Från år 2026 omfattas även små och medelstora företag som är börsnoterade på EU-reglerade marknader.

Även om det företag där du arbetar inte omfattas av lagstiftningen kan verksamheten ändå påverkas. Detta eftersom direktivet ställer krav på bolagen att ta ansvar för och rapportera kring hela sin värdekedja. Så om ni har kunder som är rapporteringsskyldiga, så kommer de med all sannolikhet efterfråga hållbarhetsrelaterade uppgifter och data från er. Redan idag märker till exempel flera stadsnät av att de stora mobiloperatörerna efterfrågar klimat- och utsläppsrelaterade uppgifter. CSRD kommer därmed att få en både direkt påverkan på de stadsnät som är del i en större koncern, och indirekt påverkan på de stadsnät som inte är det.

Det kan alltså vara en god idé att förbereda sig för att antingen rapportera, eller att säkerställa att de viktigaste mätetalen och dataunderlagen finns tillgängliga i den egna verksamheten för att inte riskera att tappa kunder eller att bli mindre attraktiva för investerare. Det första viktiga steget är att bygga kunskap och insikt hos både ledningsgrupp och styrelsen. Vi hjälper gärna till med både detta och den strategiska processen med att införa direktivet i er verksamhet. 

Vilken information ska ingå i hållbarhetsrapporteringen?

Till att börja med ska rapporten presenteras som en särskilt sammanhängande avsnitt i förvaltningsberättelsen. Enligt de nya reglerna ska ett företags hållbarhetsrapport innehålla den information som behövs för förståelsen av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning.

Följande ska redovisas:

• Affärsmodell, strategi och ansats inklusive hur väl rustat företaget är för at hantera risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor
• Vilka planer som finns för att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5°C (det vill säga hur man bidrar till minskade utsläpp).
• Hållbarhetsmål och nyckeltal samt uppföljning av dessa
• Styrelsens och företagsledningens roll i viktiga hållbarhetsfrågor samt tillgång till expertis
• Bolagets främsta påverkan, risker och möjligheter i relation till hållbarhetsaspekter – så kallad dubbel väsentlighet.

Informationen som presenteras ska omfatta både företagets egen verksamhet inklusive dess produkter och tjänster samt hela värdekedjan.

ESRS – nytt rapporteringsramverk som omsätter direktivet i praktiken

Direktivet CSRD talar om vad man ska rapportera och vilka som omfattas av kraven. För att även göra det tydligt hur man ska rapportera har ett ramverk utvecklats som heter ESRS – European Sustainability Reporting Standards. Det specificerar den information som ett företag ska rapportera om sin väsentliga påverkan, risker och möjligheter i samband med frågor som rör miljö, samhällsansvar och styrning.

Kärnan i rapporteringen är den så kallade väsentlighetsanalysen, som innebär att en prioritering har gjorts bland en bruttolista av tänkbara hållbarhetsfrågor för att identifiera vilka som är mest relevanta för företaget. Dessa frågor blir sedan de man fokuserar på mest i sin rapportering. Nytt är att analysen ska omfatta något som kallas dubbel väsentlighet. Det vill säga både vilken påverkan företagets verksamhet har på miljö och människor, samt hur företaget kan tänkas påverkas finansiellt av klimatförändringar och andra yttre faktorer.

Tidigare har väsentlighetsanalysen definierat vilka hållbarhetsfrågor som företaget rapporterat. En annan nyhet med den uppdaterade lagstiftningen är att analysen i stället avgör vad man får lov att välja bort att rapportera. Det vill säga att allt som inte har definierats som icke relevant för verksamheten ska rapporteras, vilket är en viktig skillnad från tidigare.

Det finns dock viss information som man inte får lov att välja bort. Det handlar om följande upplysningar:

• Klimatförändring (ESRS E1) som omfattar hur företaget påverkar klimatförändringarna samt om och hur man agerar i enlighet med Paris-avtalet. Men också väsentliga risker och möjligheter som hänger ihop med klimatförändringarna och hur de ska hanteras samt klimatförändringarnas ekonomiska inverkan på företaget.
• Medarbetare (ESRS S1 1-9) som handlar om vilka mål man har för att minska negativ påverkan och främja positiv påverkan på medarbetare samt hur man hanterar medarbetarrelaterade risker och möjligheter. Utsträckning av kollektivavtal och social dialog och arbetsvillkor samt nyckeltal gällande jämställdhet totalt och i ledande befattningar.

Hur förbereder man sig för CSRD?

Det finns några steg att ta för att säkerställa att man är förberedd som företag inför kommande krav och efterfrågad information.

1. Om ni omfattas av lagkravet – börja förbereda er genom att göra en dubbel väsentlighetsanalys och skaffa mer detaljerad kunskap om innehållet i CSRD och ESRS
2. Tillhör bolaget en koncern? Även om det då kanske är moderbolaget som ska rapportera enligt lagkravet så kommer ni behöva förse dem med information och underlag.
3. Undersök och identifiera hur ni ska och kan hantera digital märkning av information och data
4. Säkerställ att hållbarhetsutveckling är en del av ert årshjul i ledningsgrupp och styrelse: intressentdialog, uppdatering av policies, upprättande av mål och uppföljning av dessa etc.